Liten fågelunge
Torsdag 16 september
Jag hälsade på farfar igår, han låg på sjuksängen och jag kände knappt igen honom. Som en liten fågelunge. Vet inte alls hur det ska sluta. Tydligen är han färdigbehandlad och de pratar om att han ska hem! Det går ju verkligen inte, han kan inte gå och inte äter han. Han har fått en liten hjärnblödning och brutit vänster hand. Han är sydd i huvudet och har en rejäl blåtira på ena ögat.
Farmor var jag också och hälsade på, hon visste inte var farfar var. Blev ledsen när man berättade att han var på sjukhus men glömde det lika fort. Vi har försökt få hjälp men det är svårt här i Stokholm. De får städhjälp en timme i månaden och någon som kommer och går ut med dom 2 timmar i veckan. Annars är det inte mycket mer. Nu får i alla fall min pappa sköta det mesta, jag har inte ork. 3 barn och cambridgekur är inget att rekommendera. Funderar på att åka och hälsa på idag med, men han pratar inte utan ligger bara där. Det är lite bök att åka dit eftersom jag måste ta med mig Cornelia och han delar rum med 5 andra. Ikväll går det inte heller för då är det föräldrarmöte.
September 16th, 2010 at 14:49
Är de inte berättigade till hemtjänst? Det hade min mormor & morfar, fastän de bodde kvar i sin villa hela sitt gemensamma liv. Fast de bodde i Sigtuna kommun. Det kanske är annorlunda där.
September 17th, 2010 at 09:13
Säg till om du vill ha barnvakt idag eller ikväll. Eller i helgen. Jag kan ta något/några barn. Om ni orkar köra dom till Väsby vill säga…
Det är hemskt att man måste kräva så mycket själv och stå på sig. Sjukhuset får inte svika. Tillåt inte sjukhuset att skicka hem honom förren det finns hjälp som tar över. Och att din farmor får va själv förstår jag inte heller. Det är faktiskt skandal i klass med dokumentären om demensvården på boendena i uppdrag granskning.
Rösta inte blått i fortsättningen… Det gör faktiskt skillnad…