Jenny S

Fredag 12 januari

Jante och Alexander åkte iväg till Husbybadet på morgonen, jag gick och la mig för att sova en stund. Jag hann nog bara ligga i sängen ca 30 minuter innan det small. Det sa verkligen pooff! När jag reste mig rann det ut massor av vatten på golvet. Jag fattade på en gång att det var vattnet som hade gått, gick till toan för att se att det inte var blod också. Det såg bra ut så jag ringde Danderyds förlossning och de bad mig åka in så fort jag kunde. Ringde Jantes mobil men den låg så klart i skåpet på badet och han svarade inte. Fick tag i mamma på jobbet och hon åkte på en gång hem till oss för att kunna passa Alexander. Jag ringde receptionen på Husbybadet och bad dom leta upp Jante och meddela att hans fru behövde åka till förlossningen. Jante ringde mig och jag sa att han inte behövde stressa, inga värkar hade kommit.

Jante kom hem och han hämtade mamma vid stationen och vi kunde sedan åka till Danderyds sjukhus. Vattnet gick 10.15 och vi kom till sjukan vid 12 tiden. När jag kom dit fick jag lämna kissprov och ta CTG. Jag fick inga värkar alls, men var tvungen att ligga ner och bara ta det lungt.

Här har jag CTG apparaten på magen. Man ser barnets puls och mäter värkarna.

Vi var på rummet utan att något hände tills klockan blev 14.00. Då böt barnmorskorna pass och jag frågade om vi fick gå och äta lunch. Vi gick ner till restaurangen på Danderyds sjukhus och åt pannkakor. Inga värkar, bara massa vatten som rann konstant. Tillbaka på förlossningen vid 15- tiden och inget nytt. Jag fick en kanyl på handen med antibiotika för att jag bara var i vecka 35+6. Det kunde vara en infektion som satt igång förlossningen och då är det bra med antibiotika för barnet.

Vid 16 tiden blir vi flyttade till avd 12, en avdelning för de som inte får åka hem men inte ska ta upp en plats på förlossningen. Där får vi ett eget rum med teve och telefon. Vi äter middag vid 17- tiden och sedan blir jag kopplad till CTG igen. Inga värkar alls! Jag vill bara få igång värkarbete och föda bebisen, är så nyfiken hur den ser ut och vad det är. Vid 19- tiden kommer en sköterska och tar tempen på mig, 37.8 grader. Vi får besök av min barnmorska som jag gått till under båda mina graviditeter och hon tror inte vi kommer få barn idag den 12:e. Klockan 19.30 kollar vi på postkodmiljonären och jag börjar få små korta värkar. Gör inte alls ont men jag är glad att det börjar hända något. En sköterska kommer in igen och tar tempen igen, nu har jag feber, 38.6. Eftersom jag har fått feber vill de sätta igång mig, det kan vara en infektion och då ska man inte vänta med förlossningen. Jag får åka rullstol ner till förlossningen, vilken lyx. Jag tycker det känns lite fånigt eftersom jag knappt har ont. Kommer ner till förlossningen vid 20.15- tiden. Tydligen är jag öppen hela 5 cm fast jag knappt kännt något alls. Vid 21- tiden börjar värkarna bli kraftigare och längre, jag ber om lustgas. Det är sådan skum känsla när man tar lustgas, jag andas några andetag och sedan känns det som om jag struntar i allt. Jag hör samma röst fler gånger och jag själv låter som en gammal hes gubbe. Lustgasen hjälper verkligen mig. Vid 21.30- tiden är jag bara öppen 6 cm och jag tycker det är lite, eftersom nu har jag ju haft ont! Jag säger till Jante att 22.40 kommer vi få barn, han gissar på 23.45.

Jag får mer och mer ont och tätare mellan värkarna, men det funkar bra med lustgas. Jante hinner också pröva lustgasen en gång, han känner sig full 🙂 Klockan 22.15 säger barnmorskan att jag inte har ett bra värkarbete och vill ge mig värkstimulerandedropp. Jag tycker jag har jätteont nu och vill bara försvinna. Jag tycker det pressar på ner mot rumpan och skriker till Jante att jag inte vill vara med mer. Han säger att jag är duktig och att barnet snart kommer. Jag får så ont och spänner benen så Jante blir lite rädd för ingen barnmorska eller sköterska är i rummet, han ringer på klockan. Barnmorskan kommer in med droppet och hinner precis sätta in det när nästa värk kommer, då säger hon att nu har du krystvärk och barnet är på väg. Jag tycker det känns värre än förra gången och säger att jag inte orkar mer. Hon och Jante peppar mig och i nästa värk kom hela bebisen ut. Vår son föddes kl 22.45, bara 5 minuter från det jag trodde 🙂 Han ser precis ut som sin storebror.

Jag tycker den här förlossningen var jobbigare än den första, men jag tror det beror på att Alexander föddes så snabbt. Jag var bara på förlossningen 1 timme med Alexander. Nu hann jag vara på förlossningen i nästan 2 timmar.

This entry was posted on Tuesday, January 23rd, 2007 at 21:00 and is filed under Uncategorized. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. Responses are currently closed, but you can trackback from your own site.